http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6076362.ab

det här är något som jag ofta drömmer mardrömmar om!

För några dagar sedan:

Vaknade som vanligt med ett ryck på morgonen och konstaterade att det fortfarande känns som att man lever i en svartvit film. (På hösten är det grått och mörkt precis som i en gammal film)

min lilla Jensen var och jobbade, duktigt som han är, imorgon har han jobbat 14 dagar i ett svep, att han orkar!

Min mest älskade, ÄLSKADE  vän har en liten bebbe i sin runda goda mage och behöver kläder eftersom hon alldeles för länge klätt sig i förnekelse. Den stora frågan var... hur fan hittar man snygga mammakläder? Om en kvinna nu mot förmodan inte vill gå runt i antingen en randig helkroppsstrumpa, eller någon sådan där hemsk (GUD-FÖRBJUDE) plysh-aktig joggingoverall som verkar vara obligatoriskt för gravida svenska kvinnor, var går man då? VART?

Jo man går och man går tills fötterna blöder och man knappt ser ljuset längre, och när man så gott som krälar fram på gatan (alltså befinner sig på karlavägen) så lyser det upp som en oas i en oändlig öken... Proud.

För alla blivande mammor kan jag varmt rekommendera denna lilla mysiga butik, där kläderna ser ut som kläder och inte som militärtält eller trasmattor. 

Tyvärr hade inte min älskade vän sådan tur där, ni vet ett sånt där butiksbiträde som är lite för trevlig och lite intresserad av kunden, sådär så att man nästan vill ta tag i henne och skaka om henne och skrika:

- FÖR GUDSSKULL KVINNA TA DIG SAMMAN

så var hon som jobbade där. Som jag tidigare nämde har min älskade vän klätt sig i förnekelse, (Något som klätt henne otroligt bra, för hon klär sig i ALLT!) när hon då känner sig, rädd, nervös och tjock (Vilket jag sa 1000-tals gånger till henne att det är skillnad på tjock och gravid!!!) så är det inte en bra ekvation med ett sådant butiksbiträde. Droppen för min älskade vän var när biträdet, sliter upp skynket till provrummet och rusar in, rycker upp toppen på min älskade vän och tar ett stadigt manstag i byxlinningen och lyfter, så att min älskade vän nästan lättar ifrån marken. Följt av att hon vrålar nasalt att hon ser JÄTTE bra ut i byxorna, och sedan med ännu mera våld trycker i min älskade vän i ett tält (även kallat poncho) och sedan knuffar ut henne i butiken, fram till en spegel och sen bara står där och ler så att man tror att hela ansiktet ska krakilera på henne.

1,5 min senare är vi ute på gatan och beslutar oss för att ALDRIG komma tillbaks igen. (Dock kvarstår min rekomendering för gravida att besöka butiken)

Resten av dagen strosar vi i butiker och har det trevligt, trots att vi är SKAKADE efter incidenten på Proud.

Å vi lyckades med uppdraget, min älskade vän kom hem med ett par hot-mama byxor. Yeaj!